Teknikens trendskifte och juridikens utveckling

Året var 1975 när Advokatbyrån Gulliksson grundades med en vision om att bli den ledande byrån inom immaterialrätt. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, tog forskare de första stegen mot att skapa intelligenta maskiner. Medan Gulliksson fokuserade på att bygga upp en djup förståelse för juridiska frågeställningar, var forskarna på den tiden mer intresserade av att få datorer att spela schack. Idag har båda dessa världar utvecklats enormt. Gulliksson har etablerat sig som en ledande aktör inom affärsjuridik och immaterialrätt, och AI har gått från att vara en science fiction-idé till en verklighet som transformerar branscher världen över.

Juridik är verkligen en bransch som har genomgått en stor omställning de senaste åren. En tidigare traditionsstyrd sektor är nu så tätt sammankopplad med tekniken att de knappt går att särskilja. Det var inte alltför länge sedan juridik och teknik ansågs inkompatibla. En pionjär inom det tvärvetenskapliga området mellan juridik och teknik är Richard Susskind, som redan 1996 förutsåg hur e-post skulle bli det föredragna kommunikationssättet för jurister. Det möttes inte väl av branschen, som såg det som en skymf att försöka befläcka det prestigefyllda yrket med en övergående fluga som e-post.

Sedan dess har verkligheten för jurister förändrats. Så även för Gulliksson, som i år firar sitt 50-årsjubileum. Vad passar då bättre än en liten tillbakablick? Från att ha varit en byrå som enbart arbetade med immaterialrätt har Gulliksson utvecklats till en fullservicebyrå som kan hjälpa klienter med det mesta inom affärsjuridiken. Byrån har haft en stark utvecklingskurva sedan grundandet 1975, samtidigt som strävan efter att vara en öppen och inkluderande arbetsplats fortsatt lyser starkt. Nya idéer, personligheter och arbetssätt välkomnas och uppmuntras – och frågar du mig är det den främsta anledningen till byråns framgångar, nu som då.

AI:s utveckling är en ständig diskussionspunkt på byrån, och hjälpmedel har integrerats i verksamheten för att erbjuda klienter tidseffektiv rådgivning. Det är svårt att blunda för den otroliga utveckling som skett av AI-verktyg, inte minst tack vare svenska bolag som Leya. AI är numera inte bara kapabel att slå Garri Kasparov i schack, utan utgör också ett värdefullt verktyg för att granska kontrakt, analysera stora dokumentmängder – och förhoppningsvis spara några hårstrån på juristens huvud.

Teknikens påverkan på juristbranschen sträcker sig längre än AI. Från en vardag präglad av stammiskort på bibliotek och letande efter rättsfall i obskyra böcker, finns nu det mesta digitalt. Ärendehanteringssystem har utvecklats och förbättrats, vilket innebär enorma tidsvinster. Klienter med stora varumärkesportföljer har hos Gulliksson tillgång till en webbaserad plattform där de kan se samtliga registreringar, pågående ansökningar samt framtida kostnader och frister – allt för att göra byråns erbjudande så heltäckande som möjligt. Dagens advokatbyråer är helt beroende av den tekniska utvecklingen, och de traditionstyngda glasögonen har bytts ut mot framåtblickande och öppna smartglasses.

Den hetaste potatisen i gränslandet mellan AI och juridik rör just nu träningsmaterialet vid utvecklingen av AI-modeller. Flertalet tvister har uppstått mellan upphovsmän och AI-bolag kring frågan om upphovsrättsskyddat material har använts vid träningen av dessa modeller. Gränsen mellan vad man får och inte får göra blir alltmer diffus i takt med att tekniken utvecklas och tillgången till ny teknik ökar. I dessa tider är det därför viktigare än någonsin att ett tydligt regelverk finns – och att juridikens stomme står pall.

En annan fråga som blivit särskilt omdebatterad är huruvida verk som genererats med hjälp av AI ska åtnjuta upphovsrätt. Grundtanken inom upphovsrätten är att endast människor kan ha upphovsrätt till verk, och att verket ska vara frukten av ett kreativt och fritt skapande. Verk som skapats av AI genom enkla prompts bör därför fortsatt inte kunna åtnjuta upphovsrätt. Men hur blir det om någon har byggt en AI-modell, genom kreativt och fritt skapande, som sedan används för att generera verk? Eller när människa och maskin tillsammans skapar något? Här snackar vi riktigt bra diskussionspunkter för kafferasten… Det som går att konstatera är att upphovsrätten fortsatt står fast, och att grundtanken – att verk ska skapas av människor genom kreativt och fritt skapande – även fortsättningsvis kommer att bli en bedömningsfråga från fall till fall.

Nu är det också ett tag sedan AI-förordningen började gälla, och från och med den 2 februari 2025 måste sådana AI-system som är förbjudna enligt förordningen tas bort från marknaden, vid risk för höga sanktionsbelopp. Resterande delar av förordningen kommer att rullas ut successivt under de kommande åren. I en värld där det blir allt svårare att skilja på verklighet och fiktion, information och desinformation, är förhoppningen att förordningen ska kunna reglera den nya teknikens era på ett hållbart sätt. Om så blir fallet återstår att se.

Hur sammanfattar man då årtionden av utveckling – både för Gulliksson och tekniken? Jo, med ett enda ord: öppenhet. Ju längre in vi träder i teknikens tidevarv, desto viktigare är det med ett öppet sinne för nya verktyg, nya insikter och nya arbetssätt. Gulliksson är redo att både använda tekniken för att växa ytterligare och hjälpa sina klienter med frågor kopplade till användningen av AI.

Vi vill passa på att tacka er för den här tiden – och tillsammans blicka framåt mot vad som komma skall.

Advokatbyrån Gulliksson firar 50-årsjubileum
Ta del av glimtar och nedslag från vår resa från starten 1975 till idag!