Sverige har under många år rankats som ett av de mest innovativa länderna i världen. De immaterialrättsintensiva företagen genererar fler än vart tredje arbetstillfälle i Sverige och mer än 40 procent av vår bruttonationalprodukt. Nya siffror från European Patent Office visar att Sverige ger in näst flest patentansökningar per capita i Europa, vilket tydligt återspeglar den innovationskraft som finns i landet. Även inom musik och konst står sig Sverige fortsatt starkt på den internationella marknaden. Det finns således starka skäl att slå vakt om det immaterialrättsliga skydd som bl.a. återfinns i upphovsrättslagen, varumärkeslagen och patentlagen.
I takt med den tekniska utvecklingen och de immateriella tillgångarnas ökade betydelse har dock även intrångsproblematiken i grunden förändrats. Numera finns sofistikerade datorprogram för kopiering av t.ex. film och musik och tekniken för reproducering av fysiska föremål har gått framåt. Med hjälp av välorganiserade webbsidor begås intrången numera öppet, snabbt och enkelt och dessutom mer eller mindre anonymt. Den bakomliggande verksamheten bedrivs ofta professionellt och systematiskt och genererar stora intäkter för intrångsgörarna. Det finns vissa undersökningar som visar att så många som 75 procent av svenskarna i åldern 16-25 år använder sig olovliga streamingtjänster.
Den som gör sig skyldig till ett immaterialrättsligt brott kan idag dömas till maximalt två års fängelse. Som ett exempel på hur straffskalorna tillämpas av domstolar kan den uppmärksammade Pirate Bay-rättegången nämnas, där de tre åtalade gärningsmännen dömdes till tio månaders fängelse.
Regeringen föreslår nu i propositionen 2019/20:149 – ”Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång” – att straffen för immaterialrättsliga brott ska skärpas så att ett grovt immaterialrättsligt brott ska kunna bestraffas med två till sex års fängelse. Regeringen lyfter i propositionen fram att straffskalorna för denna typ av brott inte har ändrats sedan 90-talet, dvs. runt den tidpunkt då internet introducerades för den breda allmänheten. Utvecklingen mot en storskalig och industriellt bedriven intrångsverksamhet leder enligt regeringen till omfattande försäljningsförluster som drabbar inte minst innovativa småföretag mycket hårt. Regeringen anser därför att denna typ av brottslighet ska kunna mötas med påföljder som står i proportion till brottens allvar. Förslaget om skärpta fängelsestraff innebär även att möjligheterna att använda straffprocessuella tvångsmedel utökas. Bland annat kommer hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kunna användas i förundersökningsstadiet om lagförslaget godtas av riksdagen.
Riksdagen har i dagsläget ännu inte beslutat om de föreslagna lagändringarna ska införas i svensk lag. Regeringen föreslår dock i propositionen att lagändringarna ska träda i kraft den 1 september 2020, vilket innebär att vi troligen inom kort kan förvänta oss ett beslut av riksdagen i frågan.
