EU:s nya visselblåsardirektiv innebär ökad trygghet för visselblåsare

Den 1 december i år föreslås en ny lag om visselblåsning träda ikraft i Sverige. Den innehåller bl.a. bestämmelser om skydd för s.k. visselblåsare och om skyldighet för arbetsgivare att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av detta.

Vad är då nytt jämfört med befintliga regler?

I dagsläget gäller den s.k. Visselblåsarlagen sedan den 1 januari 2017 samt en rad andra regler som berör skyddet av visselblåsare och skyldigheten att rapportera om missförhållanden. Det som, jämfört med dessa, nu är nytt i den lag som föreslås är bland annat följande:

  • Skyddet för rapporterande personer är utökat liksom kretsen av skyddade personer
  • Privata och offentliga arbetsgivare som har 50 eller fler arbetstagare är skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning

Vad innebär det utökade skyddet för rapporterande personer?

En rapporterande person ska som huvudregel inte göras ansvarig för en överträdelse av tystnadsplikt om personen haft rimliga skäl att tro att informationen som rapporteras är sann. Vidare ska en rapporterande person inte kunna hållas ansvarig för anskaffande av information om personen hade rimliga skäl att tro att anskaffandet var nödvändigt för att avslöja missförhållandet och genom anskaffandet inte gjorde sig skyldig till brott. Med detta avses tex. frihet från ansvar för att ha brutit mot restriktioner som en arbetsgivare kan ha infört ifråga om tillgång till vissa lokaler. Slutligen innebär skyddet att den rapporterande personen inte får hindras av sin arbetsgivare och att denna inte heller får vidta repressalier mot den rapporterande personen. För det fall att hindrande sker eller repressalier vidtas har den rapporterande personen som huvudregel rätt till skadestånd.

Vad innebär det nya kravet på interna rapporteringskanaler m.m.?

En visselblåsarfunktion kan förenklat sägas bestå av tre delar: en kommunikationslösning tex. i form av en särskild e-postadress, en mottagarfunktion som sorterar de rapporter som inkommer och en utredningsfunktion för de anmälningar som det finns behov av att utreda vidare. Det nya lagförslaget kräver att arbetsgivaren ska utse särskilda oberoende och självständiga personer eller enheter för att hantera kanalerna och förfarandena. Vidare ska arbetsgivaren tillse att det finns lättillgänglig information om hur rapportering ska göras. Rapportering ska kunna ske skriftligt eller muntligt och återkoppling avseende uppföljningen av rapporteringen ska ske inom vissa angivna tider. I privat verksamhet ska det råda tystnadsplikt som innebär att den som hanterar en rapport inte obehörigen får röja identiteten på den rapporterande personen eller på annan enskild i ärendet. Det finns också krav på dokumentation och hur länge den ska bevaras.

När börjar de nya reglerna att gälla?

Som tidigare nämnts föreslås lagen träda i kraft den 1 december i år. Det innebär emellertid inte att alla bestämmelser börja gälla från det datumet. Beroende på vilken bestämmelse det gäller och antalet arbetstagare hos arbetsgivaren varierar datumen för ikraftträdande.

Varmt välkomna att höra av er till Advokatbyrån Gulliksson vid eventuella frågor om den nya visselblåsarlagen påverkar ditt företag. Kontakta teamet här!

Karin Strandberg, Partner, Malmö
070-819 06 52
karin.strandberg@gulliksson.se
Karin Larm, Jurist, Malmö
070-585 43 41
karin.larm@gulliksson.se
Arbetsrätt - Advokat Karin Strandberg