Överklaga ett konkursbeslut eller inte – det är frågan

Ett beslut om konkurs kan kännas tufft både för dem som drivit verksamheten och för dem som vill ha betalt av bolaget. Konkursbeslutet medför att bolagets tillgångar omhändertas i syfte att betala skulderna. Konkursbolaget får därmed inte själv råda över tillgångarna efter beslutet. Ibland uppstår frågan om det går att göra något åt konkursbeslutet. I denna artikel ges en översiktlig genomgång av förutsättningarna för att angripa konkursbeslut och vad som kan vara bra att tänka på i den fortsatta processen.

Överklaga ett konkursbeslut
Ett konkursbeslut kan överklagas senast tre veckor efter det att beslutet kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Vem som har rätt att överklaga ett konkursbeslut framgår inte av lagtext och har därför behandlats i rättspraxis. Det faktum att någon anser sig påverkad av ett konkursbeslut medför inte i sig någon rätt att överklaga beslutet. Vid ansökan av en borgenär har konkursbolaget och dess företrädare möjlighet att överklaga beslutet. Vid bolagets egen ansökan om konkurs är huvudregeln att det i princip endast är konkursbolaget och dennes företrädare som får överklaga beslutet. Det finns därmed som huvudregel inget utrymme för exempelvis en aktieägare som inte varit ställföreträdare för bolaget att överklaga (se rättsfallen NJA 1993 s 605 och NA 1997 s 168).

Av konkurslagen framgår att ett bolag som är på obestånd ska försättas i konkurs efter egen eller borgenärs ansökan. Det är tingsrätten som är den första instansen att pröva om bolaget är på obestånd. Denna bedömning består av två moment, dels en bedömning av om gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder, dels om oförmågan endast är tillfällig. Det är vanligt förekommande att Skatteverket ansöker om konkurs med stöd av 2 kapitlet 8 § konkurslagen när ett bolag har skatteskulder. Lagrummet föreskriver att det finns en presumtion för obestånd om det inom de närmsta sex månaderna före konkursansökningen har konstaterats att det saknas tillgångar för att betala skulden. Det åligger då bolaget att visa att oförmågan att betala skulderna endast är tillfällig.

Om ett konkursbeslut överklagas ska hovrätten, efter bedömning av om prövningstillstånd ska lämnas, bedöma om konkursbeslutet ska kvarstå eller upphävas. Hovrätten gör en ny bedömning om huruvida kriterierna för konkurs är uppfyllda vid tidpunkten för sin prövning. Även om bolaget var på obestånd vid tidpunkten för tingsrättens konkursbeslut kan alltså hovrätten bedöma att bolaget inte längre är på obestånd. Det är viktigt att ha i åtanke att det kan vara svårt att ”få igenom” en överklagan. Det krävs utredning som visar att bolaget inte är på obestånd, exempelvis underlag som visar att konkursbolaget har tillgångar som gör det möjligt att reglera skulderna.

Begära nedläggning av konkursen
I stället för att överklaga beslutet är det möjligt att begära nedläggning av konkursen hos tingsrätten eller bjuda ackord enligt reglerna i 12 kapitlet i konkurslagen. Konkursbolaget måste vid begäran om nedläggning visa att överenskommelse om betalning eller annan uppgörelse ingåtts med de borgenärer som bevakat fordringar. Om tingsrätten beslutar om nedläggning måste konkurskostnaderna och skulder som boet ådragit sig regleras innan det att konkursbolagets egendom återställs. Om domstolen beslutar om nedläggning av konkursen ska domstolen besluta om att bolaget ska gå i likvidation. Bolagsstämman har då möjlighet att besluta om att likvidationen ska upphöra och återuppta verksamheten i bolaget.

För konkursbolaget, borgenärer och andra berörda är det avgörande att agera i tid och vid behov söka juridisk rådgivning. Vi på advokatbyrån Gulliksson som arbetar med insolvensrättsliga frågor kan erbjuda dig juridisk rådgivning samt formulera och motivera ett överklagande.

Om du har frågor eller önskar biträde i insolvensrättsliga frågor är du välkommen att kontakta oss.